Det knakar i min käke när jag tuggar.

Sitter och kollar på förlossningskliniken och har tårar i ögonen, visst är det otäckt och jag är verkligen livrädd för att föda men att se den kärleken som finns där när barnet kommit ut och båda föräldrarna sitter ihopkurade över bebisen gör att man inser att det nog är värt det. 

sicken lipsill jag är haha men strunt i det.


Vaknade vid ett idag, galet sent.. men skönt är det att ligga ihopkrupen under täcket och småsova medan det regnar och blåser utanför :)