Att vara vänner. Egentligen onödigt. Jag vet att det inte går, men ändå.. han är en underbar person. På ett sätt vill jag inte förlora all kontakt men samtidigt är de dumt att göra samma misstag två gånger.

jag vet inte.


Ikväll ska jag ju träffa R.  Har egentligen ingen lust alls att åka dit och d känns som att det kommer bli stelt, jobbigt och bara helt onödigt. Men vet inte vad jag ska skylla på att jag drar mig ur? huvudvärk? jobb?

Men nej, jag vill inte längre vara den som flyr från det jobbiga, den som stoppar huvudet i sanden. Jag vill vara någon som står för det jag tycker och som tar tag i det som är jobbigt.

Istället för att vänta att saker rinner ut i sanden ska jag skapa mina avslut själv.