Vandrat runt på Etna hela dagen med min meangirl.. vad gjorde jag här på sicilien utan henne <3


Iaf var det riktigt nice, jag älskar verkligen den sociala biten med att vara guide, det är helt otroligt vilken kontakt man får med vissa gäster! verkligen kul. Det hoppade in en tysk tant i vår gondol ner, hon frågade saker på tyska och eftersom varken jag eller Carita kan det skakade vi på huvudet och log ursäktande.. vilket inte hindrade tanten som ställde massor med frågor.. på tyska. Kul var det dock att känna att man klarade av att svara och förstå :) yey att jag kan skriva ett språk till på mitt cv ;)

Men jag blir verkligen helt knäpp av att tänka på hur fort tiden går.. jag har varit här i en månad redan, helt surrealistiskt! innan man vet ordet av är det väl bara att packa väskan och fortsätta vidare.. blää, men haha gud vilken pessimist jag är idag då :P illa illa!

Vet ni vad förresten, idag vaknade jag vid klockan HALV SEX! och håll i er nu, för det var av den enkla anledningen att jag skulle hinna med att gå min morgonrunda innan utflykten. herreminjesus, man får väl konstatera att en tillvaro med Caritis sätter sina spår.. men okej, det är ganska fint. Döm också min stora förvåning när jag av en ren tillfällighet hittade en stegräknare på mobben.. sådär sex månader efter att jag köpt den :P så nu springer jag runt och berättar för alla som vill höra (och inte vill höra) hur många steg jag tagit.


för övrigt var jag alltså på bröllop igår.. och inte bara att jag tittade på det, jag fick vara vittne :D så nu står mitt signatur längst ner på ett bröllopsdokument där jag intygar att de gift sig, och dessa personer har jag alltså träffat en enda gång innan ;) men oj så fint det var och de såg så verkligt lyckliga ut, ibland, ibland önskar jag också att jag kunde få ha det sådär. Men då skulle jag å andra sidan inte ha det såhär :P jeje allt har sin tid som mina tanter brukade säga.

vad mycket jag har att skriva om idag, skulle kunna fortsätta tills det blev en hel novell men jag antar att ni skulle bli uttråkade så jag får väl slita ut öronen på mamma i nästa telefonsamtal istället :P

åh vad jag saknar vissa människor idag med! skulle vara så kul att komma hem några dagar och hälsa på.. men pepp pepp! nu har jag valt att flytta och kasta mig ut i världen så då får jag väl stå mitt kast! usch känns bara som att när (om) jag väl återvänder till Sverige kommer det inte finnas något att återvända till.

äh, vilken megadum tanke!