Flygplatsdag!

Hektiskt men kul, som vanligt :)


Tankebubbla idag.. kanske för att det är exakt en vecka kvar nu. Ångest och panik. usch, varför är baksidorna med det här livet så extrema. Min andra familj.. ett halvår tillsammans med 7 personer som jag kommit att älska och bry mig så extremt mycket om.. man borde ha vant sig vid det här laget men inte, den här gången gör det ondare än alla andra gånger tillsammans.  

Vill inte vara negativ men det är svårt att se framåt.. om allt hade blivit sig likt nästa sommar, att hela teamet återvände och vi skulle samla "familjen" igen så hade jag åkt iväg med förväntan och glädje.. Nu är det tomt.. kommer jag någonsin träffa dessa människor igen? Och sicilien.. ön kommer alltid ha en enorm plats i mitt hjärta och hit kommer jag återvända gång på gång.

nu gråter jag när jag skriver det här, och jag som tycker tårar hör svaga till.. men kan inte hejdas och helvete vad tomt det kommer bli.

Det är värt det!

Det är så inihelvetes jäkla mycket värt det för den här sommaren har varit den bästa i mitt liv.. men nog känns det som att uppoffringarna man får göra är ett galet högt pris att betala.