Jag lever i min bubbla ett tag nu
Sitter i soffan med mysfilten svept kring axlarna och en bekväm trötthet i kroppen. Tog en promenad i vinterlandskapet och känner nu kinderna hetta och tårna sakta återfå känseln. Underbart.
Hälften av Hesla åkte iväg till Hemsedal, andra halvan gör sig iordning för dansgolvet. Jag sitter här.
Och är alldeles fullkomligt okej med det.
Och är alldeles fullkomligt okej med det.
Har ingen lust, ingen ork och inget intresse att göra någonting som helst som innefattar alkohol och drama. Är så trött, så urbota trött på trassel vare sig det handlar om mig själv eller någon i min närhet.
Snart är det ett nytt år, det kommer att handla om mig. Att verkligen fråga mig själv; VILL jag göra det här? att vara okej med att säga nej. Säga nej om och om igen om det nu är det svaret blir. För det är okej, det är okej att vilja ha ett normalt liv och fokusera på saker som får en att må bra.
Hösten fick mig att glömma det lite.
Hade samtal med min chef idag, gick väldigt bra. Tog upp tankar och funderingar och förhoppningsvis blir det mer utmaningar nu framöver. Känner mig fortfarande lite lost med mycket, mina grundstenar skakas ju om lite. Men samtidigt är jag mig själv igen efter en lång höst av vilsenhet. Och jag har idéer om vintern och våren, hoppas verkligen att det går att pussla ihop!
Så över lag är saker bra nu, jag känner igen mina mönster igen. Och jag välkomnar det verkligen.
Kommentarer
Trackback