anti våldtäktsklänning
Var iväg på stan och shoppade idag, tänkte att det eventuellt dykt upp någon ny hypad affär över natten. Så var inte fallet utan jag fick nöja mig med det skrala utbud som fanns sen tidigare. Detta resulterar i om man är en person som jag att man istället testar allt som finns att testa i just de butiker som finns.
Så vad händer?
Jo jag får med mig en sinnestight klänning in i provrummet, tilläggas ska att jag inte ens tyckte den var något vidare fin utan testade mest för testandets skull. Den åker på, sitter helt okej men är inte riktigt något jag vill ha så jag drar händerna över huvudet och inser.. att den inte går att få av.
Inte en endaste millimieter över axlarna kan jag dra den och då förhänget bara når mig till öronen så kan ju alla utanför se mina vinkande händer ovanför huvudet som fruktlöst sliter och drar i klänningen. paaniiik!
I situationens allvar kom jag att se två alternativ.
1. skamset ropa dit en expedit och med blossande kinder be henne hjälpa mig.
2. Att helt sonika gå ut, säga att jag vill köpa tröjan men att jag av hemlig anledning inte vill ta av den utan att hon får knappa in de manuellt.
Som tur är så kunde jag efter 20 minuters ålande, pustande och slitande få den av mig, efter att expeditien något misstänksamt godtagit mitt "nej tack, jag behöver ingen hjälp utan allt är bra här inne" när hon på andra sidan förhänget frågade hur det gick för mig.
Men ja, om jag någonsin ska börja röra mig i omrpden där våldtäktsstatistiken är hög så vet jag ju i varje fall vad jag ska ha på mig.
Så vad händer?
Jo jag får med mig en sinnestight klänning in i provrummet, tilläggas ska att jag inte ens tyckte den var något vidare fin utan testade mest för testandets skull. Den åker på, sitter helt okej men är inte riktigt något jag vill ha så jag drar händerna över huvudet och inser.. att den inte går att få av.
Inte en endaste millimieter över axlarna kan jag dra den och då förhänget bara når mig till öronen så kan ju alla utanför se mina vinkande händer ovanför huvudet som fruktlöst sliter och drar i klänningen. paaniiik!
I situationens allvar kom jag att se två alternativ.
1. skamset ropa dit en expedit och med blossande kinder be henne hjälpa mig.
2. Att helt sonika gå ut, säga att jag vill köpa tröjan men att jag av hemlig anledning inte vill ta av den utan att hon får knappa in de manuellt.
Som tur är så kunde jag efter 20 minuters ålande, pustande och slitande få den av mig, efter att expeditien något misstänksamt godtagit mitt "nej tack, jag behöver ingen hjälp utan allt är bra här inne" när hon på andra sidan förhänget frågade hur det gick för mig.
Men ja, om jag någonsin ska börja röra mig i omrpden där våldtäktsstatistiken är hög så vet jag ju i varje fall vad jag ska ha på mig.
Kommentarer
Postat av: Nelle pelle
Hahahah afan vad du är underbar och jag saknar dej!
Trackback