Fy bubblan så trött jag är!

Sova fyra timmar, jobba sju och köra 75 mil = ingen hit!

Men okej, känslan av att se Stockholms silhuett dyka upp i nattmörkret gör det värt. Har haft svårt att definiera "hemma" på mycket lång tid, men kände idag när jag körde in i stan att detta nog har tjingat den benämningen.

Så med en extremt tjock, spinnande katt på magen är jag väldigt redo för ett par timmars sömn!