Ælskar nær sms trillar in under hela natten med næstan exakt en timmes mellanrum så man verkligen lyckas undvika den dær djupsømnen som man ju ændå inte behøver. Eller?

Resulterar i en liiten trøtthet som visar sig i form av apati och ett mærkligt stirrande på de gæster som passerar receptionen. (okej, var tvungen att googla ordet reception.. det sæger allt) Kanske kan vara anledningen till att ingen kommer fram och frågar något.. ren rædsla før mitt psykopatstirrande.

Gudars vad jag længtar bort från Gol just nu. Inte før att jag ær deprimerad eller vantrivs eller nåt, utan før att VAKNA. Kænns som jag hamnat i någon passiv tillvaro dær jag ær helt okej med att bara vara okej. Jag lever mina dagar i samma tempo och med samma innehåll. Vakna, jobba, træna, hænga. Inget berør mig riktigt, saker rinner av och man ids inte ens tænka ibland.

Førestæll er det va? jag som ær The Master av att tænka før mycket har nu alltså børjat stænga av før någon form av tankeverksamhet øver huvud taget. Kunde vara en lycka men egentligen ær det nog bara tragiskt.

Men okej, allt ær inte bara slentrian. Har ju datum før næsta resa till Sicilien!!! 14-21 maj :):):) och kanske, kanske blir det Tomorrowland 2012 i Belgien i sommar. Vore det grymt eller vore det GRYMT?