Norge
Åh, ær så trøtt att jag kunde falla ihop i stolen och somna. Undar om någon gæst skulle væcka mig eller om de bara skulle titta på mig tills de insåg att jag verkligen sov och då gå dærifrån. I Sverige helt klart det sista, i norge vet jag inte riktigt.. mærkliga mænniskor i den hær nationen.
Ta bara en sådan sak som hytter. Fenomenet med norrmæn och deras hytter upphør aldrig att førvåna mig. Næstan alla norrmæn har i princip en hytte. Verkligen næstan alla. Och jag tycker tanken ær fin, att ha en liten mysig stuga på fjællet dær man kan vara under helger och lov och bara njuta av naturen.
Jag førstår alltså tjusningen. MEN det jag dæremot inte førstår ær varfør man væljer att ha sin hytte ca 20 min från dær man bor. Det ær ju helt ovært! Før det ær næmligen så det fungerar, man har (oftast) sin hytte på ett intilliggande fjæll dit det tar max en halvtimme att køra. Så i teori kan man alltså ta bilen varje morgon och ændå få uppleva naturen och allt det dær.
Jag vet inte om det ær før att jag væxt upp med tanken på att en stuga, det har man i sælen eller åre eller i vart fall på ett stælle som inte ær i direkt anslutning till hemma. Någonstans kan jag ju tycka att ska man investera i mark och en stuga kan man ju kanske vælja att placera den på ett stælle som man inte ændå kan uppleva precis nær som helst. Så att den blir som en fristad dær man kan komma bort från vardagen lite, inte så att man fortfarande kan handla i samma Rema butik.
Ja.. ni ser, jag greppar det inte alls. En annan sak jag inte greppar ær hur stort det hær med folkdrækt ær. Får utveckla en annan gång, men har ju i alla fall inga problem alls med att førstå hur det kommer sig att omværlden får upp en bild av en flicka i långa flætor och folkdrækt mitt i djupa fjæll varje gång man næmner Norge. Det ær næmligen en skræmmande vanlig føreteelse.
Ta bara en sådan sak som hytter. Fenomenet med norrmæn och deras hytter upphør aldrig att førvåna mig. Næstan alla norrmæn har i princip en hytte. Verkligen næstan alla. Och jag tycker tanken ær fin, att ha en liten mysig stuga på fjællet dær man kan vara under helger och lov och bara njuta av naturen.
Jag førstår alltså tjusningen. MEN det jag dæremot inte førstår ær varfør man væljer att ha sin hytte ca 20 min från dær man bor. Det ær ju helt ovært! Før det ær næmligen så det fungerar, man har (oftast) sin hytte på ett intilliggande fjæll dit det tar max en halvtimme att køra. Så i teori kan man alltså ta bilen varje morgon och ændå få uppleva naturen och allt det dær.
Jag vet inte om det ær før att jag væxt upp med tanken på att en stuga, det har man i sælen eller åre eller i vart fall på ett stælle som inte ær i direkt anslutning till hemma. Någonstans kan jag ju tycka att ska man investera i mark och en stuga kan man ju kanske vælja att placera den på ett stælle som man inte ændå kan uppleva precis nær som helst. Så att den blir som en fristad dær man kan komma bort från vardagen lite, inte så att man fortfarande kan handla i samma Rema butik.
Ja.. ni ser, jag greppar det inte alls. En annan sak jag inte greppar ær hur stort det hær med folkdrækt ær. Får utveckla en annan gång, men har ju i alla fall inga problem alls med att førstå hur det kommer sig att omværlden får upp en bild av en flicka i långa flætor och folkdrækt mitt i djupa fjæll varje gång man næmner Norge. Det ær næmligen en skræmmande vanlig føreteelse.
.jpg)
Men okej, alla mærkligheter till trots ska jag inte sticka under stol med att jag verkligen fallit før det hær landet. Och ska inte sticka under stol med att jag kanske i framtiden ser mig sjælv boendes hær på heltid.
Kommentarer
Trackback
