För exakt ett år sedan bodde jag på en liten ö med regn max 10 dagar om året. Jag hade kort, knallrött hår, pussade ett sjölejon och såg en babyspäckhuggare. Simmade i havet varje dag och var brun. Bodde ihop med en awesome sambo och slet mitt hår i förtvivlan över scandinaviska turister som höll på att ta livet av mig. Jag deltog i min första dressyrtävling och upptäckte tjusningen med spanska viner. Klädde ut mig till Pippi på världens 3e största Karneval och fick höra pippisången på minst 15 olika språk och använde spisen mest till prydnad då jag levde på restaurangmat.
Reste till La Palma och var med på presskonferens som kablades ut på kanarisk tv. Red genom bananplantager och vandrade på vulkaner. Semestrade i Stockholm och Finland och insåg hur mycket jag älskar stockholm. Åkte 28 m lodrät vattenrutchkana och minisemestrade i pittoreska småstäder med härliga människor.
Tog ett enormt beslut. Tackade nej till att jobba på Sardinien och sade hej då till "Den blåa världen". Nya saker väntade och jag kände att jag gjort mitt i den blå uniformen.
Det blev istället Norge efter en mellanlandning i Sverige med diverse besök. Gol, den lilla byn som skulle bli mitt hem och Storefjell, hotellet jag skulle arbeta i på obestämd tid.
Och där träffade jag de knäppaste, mest udda och helt jävla UNDERBARASTE människorna som vandrar på denna jord. Galna fester, grillkvällar, filmmys, skratt så det räcker i flera år, gråt, ledsenhet och massvis med kärlek. Människor som jag vet att jag alltid kommer ha kontakt med och som jag alltid kommer bry mig om.
Det blev resor, först till Polen för shopping och lite påhälsning av familjen och sen till stockholm några gånger. Drog ner till sicilien och hälsade på älskade Taru och hade en grym vecka med gamla vänner, massor av god mad, dansande hela nätterna på grymma barer och någon romantisk middag på lyxrestauranger med en av världens vackraste utsikter.
Flög vidare till Rom och mötte upp David för några riktigt härliga dagar. Lite turistande och mycket strosande på kullerstensgator. Mängder av pengar gick åt på underbara viner och god mat. Lyxliv på hotell och vördnad i gångarna och byggnaderna i Vatikanstaten. Spontant beslut att dra vidare till Paris med tåg. En ny upplevelse att färdas på detta sätt. Paris, med extremt låg budget upptäckte jag för första gången Paris. Det blev en upptäckt som ledde till förälskelse på livstid.
Kom hem, Full med energi och motivation men hösten kom och saker trasslade till sig. Föll ner i en liten svacka och drack aldeles för mycket alkohol. Drama och kalabalik avlöste varandra och jag hade helt enkelt nog. Åkte till Stockholm och köpte mig en bil. Döpte honom till Hugo och körde tillbaks till Norge.
Planerade för en resa till Kenya med Kajsa, För mycket oroligheter där fick oss att ombestämma oss och vi satsade på en Julresa i Europa. Hade 2 grymma veckor i London, Berlin, Wien och Paris. London Eye, Lion King musical, Konsert och middag på Royal Albert Hall, Lyx på femstjärniga hotell, julmarknader i mängder, Mozartkonserter och balett, punch, tusen resor i tunnelbanor, eiffeltornet, Starbucks, shopping och massor av skratt.
Reste till Sverige, firade jul med familjen och körde tillbaks hem till Norge.
Och här är jag. Visserligen helt ensam ikväll men ändå lycklig. Lycklig för att jag under detta år har fått träffa så många människor som påverkat och satt så djupa avtryck i mitt liv att de alltid kommer bestå. Lycklig över alla de platser jag fått se, alla de stunder som fått mig att skratta tills jag gråter, alla de känslor som gjort att jag kännt mig så levande. Uppgångar och nedgångar, gråt och glädje.
Allt det där som gjort att jag ännu en gång kan se tillbaks på mitt år och känna stolthet och glädje. Att jag när någon frågar "vad gjorde du 2011?" så kan jag helt sanningsenligt svara
"Jag levde."
Låt nästa år bli ännu ett år av uppfyllda drömmar, mängder av skratt, kärlek, hopp, inspiration och vänskap.
Sitter i soffan med mysfilten svept kring axlarna och en bekväm trötthet i kroppen. Tog en promenad i vinterlandskapet och känner nu kinderna hetta och tårna sakta återfå känseln. Underbart.
Hälften av Hesla åkte iväg till Hemsedal, andra halvan gör sig iordning för dansgolvet. Jag sitter här.
Och är alldeles fullkomligt okej med det.
Har ingen lust, ingen ork och inget intresse att göra någonting som helst som innefattar alkohol och drama. Är så trött, så urbota trött på trassel vare sig det handlar om mig själv eller någon i min närhet.
Snart är det ett nytt år, det kommer att handla om mig. Att verkligen fråga mig själv; VILL jag göra det här? att vara okej med att säga nej. Säga nej om och om igen om det nu är det svaret blir. För det är okej, det är okej att vilja ha ett normalt liv och fokusera på saker som får en att må bra.
Hösten fick mig att glömma det lite.
Hade samtal med min chef idag, gick väldigt bra. Tog upp tankar och funderingar och förhoppningsvis blir det mer utmaningar nu framöver. Känner mig fortfarande lite lost med mycket, mina grundstenar skakas ju om lite. Men samtidigt är jag mig själv igen efter en lång höst av vilsenhet. Och jag har idéer om vintern och våren, hoppas verkligen att det går att pussla ihop!
Så över lag är saker bra nu, jag känner igen mina mönster igen. Och jag välkomnar det verkligen.
Tog mig en promenad med Kajsi mot kvällen, detta resulterade i en känsla i kroppen som bäst kan beskrivas som "extrem ovilja till något som helst som inte innefattar en soffa och en film"
Väldigt bra när det är partaj på G och socialisering mer eller mindre är obligatoriskt.
Smög iväg tidigt dock och fick en lång pratstund med David. Har verkligen saknat honom och våra samtal!
Nåväl, sängen nu så man är ordentlig pigg och utvilad för första dagen på jobb imorgon
Kajsa med sin pannlampa som hon var mycket stolt över
En promenad senare är mina kinder röda och jag har oroande likheter med Rudolf med den röda mulen.
För övrigt är det de partytrick Gud ansåg jag skulle dra mest nytta av tydligen. Bara efter en öl kan jag nämligen lysa upp ett helt dansgolv vid eventuellt strömavbrott. Eller ja.. En öl, ibland funkar en pepsi med mycket kolsyra lika bra.
Härligt att få promenera i snön igen, även om jag kanske hade önskat mer.
Låång dag och mycket körning. Måste medge att jag nu är ganska sliten. Och det var väldigt skönt att komma inanför dörrarna till Hesla nr. 7. Mina saker, min säng och mitt liv.
Gav Johanna hennes present: en magnet där det står: Alla andra är dumma i huvudet. Från mej och Kajsa som vid första åsynen av den helt synkat utbrast: Det är Johannas. Funderar nu på att beställa en bildekal med samma text att ha i bakrutan. Johanna vägrar då hon är rädd för att åka fast för förargelseväckande beteende. Eller hets mot folkgrupp. Om man nu kan benämna hela världens befolkning som en folkgrupp.
Så nu är ju den stora frågan om man ska våga ta chansen, och om man nu kan det, är det då till och med värt det?
Alltid så kluvet, idag känns det faktiskt ändå helt okej att åka. Det känns verkligen som att åka hem. Härligt. Kommer ihåg när jag jobbade för fritte.. hade sån sinnessjuk ångest varevigaste gång jag skulle till Arlanda.
Märkligt det där, jag tvingar mig att flacka över hela världen, men jag hatar att bryta upp. Det här med logik var det!
Är för övrigt fattigare än någonsin. Resan levdes lite i lyx kanske, och inköpen blev eventuellt lite för många. Kan tros vara en överdrift att säga att jag är luspank men så är verkligen fallet och jag kommer vara tvungen att leva på helt sanslöst lite pengar fram till februari. Januarilönen lär ju inte vara så mycket att hänga i granen.
Yeye!! Har äntligen blivit med Iphone :) som jag har tjatat om det där, nu gjorde jag slag i saken och införskaffade mig en. Velade lite mellan färgerna, men den svarta kändes lite mer jag så nu är jag alltså lycklig ägare av en.
Kul! Lite mer uppdateringar och mycker mer foton kan lovas hit till bloggen. Är fullt medveten om att jag emellanåt verkligen suger på att uppdatera. Men nu så!
Var påväg ner till småland innan idag, Pierres bil gick sönder och han var tvungen att ta sig hem. Hade verkligen varit så sjukt kul att få se alla, träffa folk man inte sett på 2 (?!) år. Men han kom fram till att buss skulle bli enklare för oss båda så det fick bli så. Men jag insåg att en tripp dit ner inom nästkommande 3 månader är mer än nödvändigt.
Saknar en del där borta.
Men nu blir det att packa ihop sig, förjäkla vad mycket jag hela tiden tycks dra med?! man kan ju tycka att man efter snart 3 års flängande fram och tillbaks borde ha lärt sig att packa smart och lite men icke. Knökfulla väskor var gång.
Såhär såg packningen ut under resan. Smidigt och bra. Nä.
Med undantag för kanske fyra ärenden till kök och toalett har jag suttit på exakt samma plats precis hela dagen. Uppkrupen i soffan med datorn eller olika filmer.
En riktigt bra julafton faktiskt, massa bra julklappar och massor av god mat! Precis som det ska vara ♥
Det är ju något speciellt med familjeträffar, lite komplicerat och saker under ytan har en tendens att komma fram lite för mycket men jag tycker nog att det här har gått ganska mycket över förväntan.
Nu blir det några lussebullar till, kanske finns det lite plats i magen kvar efter alla kilon köttbullar och prinskorvar. Men äh vad är det jag ens tvivlar om? klart det alltid finns plats för en lussebulle eller två!
Min übersnygga mössa från Wien. Kan användas som både smurfmössa eller tomteluva efter behag beroende på vilken färg man väljer att behandla den med. Flexibilitet när det är som bäst!
Dagarna går så fort att det är galet.. önskar ibland att jag kunde pausa och ta ett steg ut ur verkligheten för att bara få andas och tänka utan stressen över att sekunderna paserar utan att jag gör något med dem.
Vilket de ju gör vare sig jag oroar mig eller inte så egentligen kan det ju kvitta emellanåt.
Har bakat och lagat mat precis hela dagen! Produktivt till max och lite stolt är jag över mina gottigheter
Men nu lite sömn innan mamma stryper mig för att jag är uppe för länge (ja klockan är 00.00. ... ) det vore ju lite tråkigt såhär innan julafton.
Testade att göra tomteskumsfudge och de blev AWESOME!! ska ta kort på alla mina sockerstinna underverk sedan så ni får beskåda dess tjusning!
Stekte 3 kg köttbullar också. Ska ta med mig så mycket färdig mat som jag möjligen kan få med mig, allt för att slippa laga mat så länge som möjligt tillbaka i Norge.
Okej, nu iväg till stan för inköp av de sista julklapparna. Trängas och knuffas och svettas med resten av stockholms befolkning som också väntat till sista minuten. Det var ju det där med framförhållning ja.. yey!
Bilder från förra årets julafton! Kanske lite skillnad i år, fast någonstans så saknar jag ändå den där lägenheten och den där värmen!
Känns märkligt, att ha en hel vecka utan något som helst som behöver göras. Ska jag vara helt ärlig så saknar jag att jobba lite faktiskt.. det här med långledighet har aldrig varit min grej, sen jag slutade gymnasiet är den längsta ledigheten jag någonsin haft varit 3 veckor i sträck!
Nåväl, lite gött att vara hemma i vart fall. Var lite lagom sliten de senaste dagarna under resan. En helt underbar resa som verkligen överträffade förväntningarna men det blir ganska slitsamt att flänga sådär mycket. Och alla intryck! verkligen en hel del att ta in.
Men samtidigt, Europa är helt underbart. London och Paris var ju bäst, Paris helt i topp. Men den staden har ju verkligen allt man kan önska, känner en sådan harmoni av att vara där. Franskaplugg inom en inte alltför lång framtid hägrar.
Hittade för övrigt ett klipp från Lejon Kungen musikalen vi var på i London. Det i särklass häftigaste jag sett i hela mitt liv! Kanske inte riktigt går att förmedla känslan man fick från att faktiskt vara där men hör på hennes röst!
Tagit ett långt bad och ligger i sängen och värmer mig. Vi klev upp tidigt och begav oss ut för att leta julmarknader, inte precis svårt sökande då hela Wien verkligen kryllar av dem.
3 stycken hann vi med idag och det var helt underbart mysigt, äta bakelser, dricka massor av punch - som man tydligen dricker här istället för glögg -, och skratta åt märkliga människor. Tycker verkligen, verkligen om Wien. Påminner stundvis om en liten alpby samtidigt som allt du vill ha från en storstad finns här. Kan verkligen tänka mig att komma tillbaka i framtiden.
Vi har varit borta en vecka, en vecka kvar men det känns som en hel evighet sen vi lämnade Norge. Verkligheten är verkligen långt bort just nu.. Ganska skönt faktiskt, behövde en paus och perspektiv. Det har jag verkligen fått, känner en stor ro smtidigt som jag undrar vad det är jag sysslat med den senaste tiden, nu är allt så mycket klarare och framtiden ljusare!
Nåväl, imorgon prövar vi att ta oss ut till en nöjespark och så ännu några julmarknader!
Om dessa inlägg ser märkliga ut på en dator är det för att jag bloggar från kajsis iphone
Ligger på hotellrumet i Wien, det i särklass coolaste hotell jag någonsin bott på! Ska ta bilder sen så ni får se
Har inte hunnit se så mycket av Wien men det lilla vi sett är helt underbart. Tror vi kommer få det grymt här. Imorgon tänkte vi åka och se lite körer och kanske testa skridskor.
Lägger in ett litet smakprov på alla bilder, alla från London, resten kommer vid hemkost
aaahh jag ar hemskt ledsen for den extremt daliga uppdateringsnivan. Grehen ar den att jag tog ett beslut vid avresa om att lamna min dator hemma.. mycket skont och kanske valdigt behovligt for mitt datorberoende men ocksa lite jobbigt da jag verkligen mycket sallan har tillfalle att fa fatt pa nagon under resans gang.
Naval. Liten update!
London var GRYMT!!! den staden har allt. Ar helt sakert pa att det kommer vara min hemort i vart fall nagot ar under livets gang.. stadsdelen Soho och speciellt Notting Hills slar ju det mesta. Vi bodde i Kensington som var hur hypat som helst, bara rikemansfolk och massor av fancypancy affarer. Tror att vi tog rekord pa antal Starnucksbes;k pa kortast tid.
Berlin ar raka motsatsen, vet inte vad det ar med mig och denna stad men vi gar gelt enkelt inte ihop helt. Men en valbehovlig vila har det gett. Hang pa rummet som varit underbart, (en kuddmeny till och med) massor av god mat och bara njutit av lyx. Och nagra julmarknader.
Imorgon flyger vi vidare mot Wien! ska bli grymt och jag hoppas for allt i varlden att det atmindstonde ska vara nagra snoflingor. SAKNAR SNON!!
har ju hort att det har kommit dar hemma! njut era lyckosar!!
Nu blir det hang pa rummet framfor film, bestalla upp lite fruktsallad och en soppa. Precis fatt massage och ar heeelt avslappnad och harlig.
Eller ja, egentligen de sista dagarna i helhet. Energikrävande till max.
Men idag tog väl priset. Nog är det väl ett mysterium att jag efter så mycket resande och så mycket flyttande och donande fortfarande kan ro hem första priset om det någonsin utlyses en tävling med temat "världens sämsta framförhållning"
Att det ska vara så fruktansvärt svårt att vara ute i god tid? Ringde posten i torsdags och fick besked om att paketet eventuellt kunde bli skickat tillbaks innan måndag. Hon rekomenderade oss att ringa ambassaden och be dem kontakta posten för en eventuell förlängning. Och helt faktiskt så ringde vi ambassaden. På lördagen. När det var stängt.
Jaha ja tänkte vi, nåväl det går nog bra.
Så idag kl. 11.00 ringer vi posten igen och får då veta att nej paketet finns inte utan det är sänt i retur. Vi ringer ambassaden och får veta att nej de har inte passen. Efter en ansenlig mängd telefonsamtal, en helsikes resa från örebro och en megaspurt genom halva stockholm stad för att hinna i tid når vi ambassaden innan stängning och möts av en något surmulen Kenyan. Samme som i telefon nekade till att ha våra pass.
Efter en något staplande förklaring genom de tunga flåsningarna ger han oss en mycket skeptisk blick och klampar iväg för att leta lite till efter våra kära pass. 10 minuter och några avbitna naglar senare återkommer han med en inte direkt vänlig min och överräcker ett lite ihopknycklat kuvert med våra efterlängtade ägodelar. YEY! kan ju tilläggas att hans skeptism till vår existens på hans kontor inte direkt minskade när vi började sjunga, skratta, hoppa och high-fiva av glädje framför honom.
Man får väl vara glad för att det var en disk oss emellan, undrar om inte Kajsa hade slängt sig om halsen på honom i ren glädje annars. Hur detta mottagits är en fråga jag helst undviker att ha ett svar på.
Hemma hos kära mamma och pappa. Fortfarande tusen ting att göra innan avresa imorgon. VAD ÄR DET MED MIG OCH LITE FRAMFÖRHÅLLNING?!?!?!
jag blir helt förundrad över den fullkomliga brist på denna egenskap hos mig själv. Nog för att det är bra att leva med tilltro till både sin och livets förmåga att lösa saker men kanske hade det kunnat underlätta min vardag om jag någonstans lärde mig att faktiskt planera ett uns mer.
I min hjärna är följande tankar mer av en norm än ett undantag - oj motorlampan på bilen lyser.. jaja den går ju bra. Det löser sig nog. - oj jaha jag har bara 1000 kr att leva på i en månad.. jaja jag kan äta nudlar och dricka vatten de sista veckorna. Det löser sig nog. - oj, bilen startar inte överhuvudtaget utan startkablar.. jaja det finns alltid någon med startkablar längst med vägen till sverige. Det löser sig nog. - oj, jag har visst inte bokat biljett till resan hem från paris idag.. jaja det går ju att ringa någon och be dem checka biljetter på internet, nu vill jag ha en fika. Det löser sig nog.
ja.. vi kan ju konstatera att min blivande man nog behöver vara lite av ett kontrollfreak. Annars har vi ett problem.
Sitter med datorn i knät och en nymalen kaffe i handen. Nyhetsmorgon på tvn och utanför lyser solen medans luften är sådär härligt krispig. En sån härlig känsla.
Kom inte iväg från Gol förrän halv sju - sju igår, vi var ju tvungna att äta på första macken vi körde förbi. Framme i Örebro klockan två inatt. Ganska komisk väg att köra, har sagt det förr men måste säga det igen; Norska vägar är SANSLÖSA!!
Känslan av att komma över gränsen och att gå från max 80 - 90 till att ligga i 110 -120 är lite göttig! Värre när man åker andra håller..
Nåväl, frukost och så köra sista biten till Stockholm. Insåg att älskade Taru är där så försöker helt maniskt få tag på henne. Inte helt lätt. Förhoppningsvis kanske vi hinner med en fika med Joel också!
åååh nu har det börjat, 3,5 veckor av att bara vara och uppleva och njuta. Ingen stress, inget jobb inga krav.
Värdelöst med uppdateringar men det beror på vårt kära internet på Hesla.
Jag är en ganska tålmodig människa som ganska sällan hetsar upp mig över onödigheter men detta internet skulle kunna få en sengångare att slita sitt hår i förtvivlan.
Nåväl, alla biljetter bokade. Och utan någon baktanke från vår sida så bokades den sista biljetten kl. 13.37 idag. Vad säger inte det som resan?! den kommer bli grym!!
Hörde den för första gången idag, och fast var jag.
Märklig dag. Åkte till hemsedal där det SNÖADE, stora, stora flingor! Men efter det gick allt galet.
Hugo bestämde sig för att dö. Lite mixtrande senare är jag fortfarande osäker på vad som är galet och är också lite osäker på om säkerheten inför söndag är speciellt hög.
Migränen från helvetet infann sig också, helt sjukt! har aldrig någonsin känt något liknande. Men efter en hel del skratt och stim på kvällskvisten är jag nu tillbaks i om inte perfekt så i varje fall okej form. Imorgon blir det verkstadsbesök och jobb!