Idag känns livet sådär bra.

Sådär som att man klarar av att göra precis vad som helst. Och jag är så jäkla glad för att jag är jag. För trots att jag inte har en aning om vad som kommer, vet inte vad jag vill, är olyckligt kär och har bränt mig så är det okej, om ett år är det glömt! Det som kommer spela roll då är att jag gjorde allt jag sa att jag skulle göra.


Det är najs ska ni veta. Jäkligt najs.