Tiziano Ferro - Indietro = KÄRLEK!

Nu har jag suttit på kontoret utan att göra någonting hur länge som helst.. om man bortser från en lunch bestående av hur mycket vattenmelon och nektarin som helst vid fruktbaren. Yepp, det har öppnats en fruktbar precis bredvid vårat kontor :D det är najs!

Till efterrätt cappuchino och häng vid Kiosko och sen tillbaks till kontoret.


Jag vet inte vad jag ska göra ikväll.. filmkväll med underbaraste Taru känns som mest valbara alternativet, men det är lördag. På lördag ska man åka till Taormina och hänga på Morganas eller Deja Vú, oskrivna regler. men jag vet inte, kanske man kan få vara lam efter en sån här vecka, speciellt efter en dag som igår.

Har fortfarande inte smält det riktigt.. men jag orkar inte ens bry mig. Jag vet att det kam tyckas fruktansvärt taskigt men jag ids verkligen inte lägga ner energi på det, i lbland är det fruktansvärt skönt att ha förmåga att slå av empati och känslofunktionen.. lite känns det som jag lärt mig att bemästra det, i varje fall i just sånna här situationer. 



för övrigt fungerar min hjärta på egen hand utan min medvetna inblandning, igår kom det in en man på kontoret och började prata med mig på en riktigt riktigt konstig dansk dialekt. Jag svarade och beskrev så gott jag kunde det han undrade om och när han öppnar dörren för att gå ut och säger "Auf wiederzein" så inser jag att ja..

kanske förståeligt att jag tyckte hans danska var en aning knepig och varför jag hade lite svårt att hitta orden.. Det var nämligen tyska vi pratade på.

För mycket alkohol? för lite sömn? eller helt enkelt ren förvirring?