Fy vad jag saknar mitt hem och sverige idag.


Dagen har varit skit med stort K. Kanske tar jag åt mig och bryr mig för mycket men tyvärr så blir jag sån när jag är trött.. för det är jag, slut ända in i benmärgen. Inte fysiskt kanske men den mentala biten är ofantlig.

På måndag har jag en ledig dag, halva tisdag också och jag ska vandra omkring tills jag hittar en lösning. sen ska jag skriva och skriva tills jag i alla fall har alternativ. Det här gör nog ingen mening i någons ögon men tja, strunt samma de som förstår de förstår.

Ett samtal med mamma i skrivande stund, då känns det alltid en aning bättre.



Åh vad jag önskar det kunde bli enklare någon gång.